Jag tycker inte om mitt rum. Det gör jag verkligen inte. Jag har prylar överallt. Det ser förjävligt ut.
Men jag tycker om mina väggar, det gör jag. De är fulla av affischer på människor som gjort skillnad för mig, som gör mig glada. Det är låttexter och citat som betyder mycket och som säger mig något. Och foton på människor jag älskar, det gör mig alltid glad att se dem.
Det är lyckliga väggar.
Det är väggar fulla med saker att säga. Jag skulle kunna prata i timtal om mina väggar, om allt på dem och om vad det betyder för mig. Varje sak har en anledning till att vara där, varje sak har en egen historia.
Ibland sitter jag bara och ser mig om i mitt rum. Jag ignorerar långsidan med min fula, fullproppade, gigantiska hylla men ler mot de andra väggarna. Mina lyckoväggar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
du är helt hestbra på att skriva ! men blir helt ihh när man läser typ :*
och jag håller med , jag älskar mina väggar också , väggar är bra<3
det där var... väldigt fint skrivet
//conny
jag förstår hur du menar. mina väggar är bäst <3
tillsammans med dina då
Skicka en kommentar