Jag sitter på golvet och lyssnar på wrock och tycker synd om alla som inte känner såhär ibland
ont för att man aldrig själv får sitta under det förtrollade taket i Stora salen
lycka för att något så vackert och underbart som magi finns i alla fall i böckerna och i oss
avund för att Ron Weasley aldrig blir vår
kär i allt och alla som har med Harry Potters värld att göra
och gemenskapen - herregud, gemenskapen.
När jag sitter här, med de finaste människorna och nördarna jag vet, då gör det nästan inget att brevet aldrig kom
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
om harry potter inte fanns skulle jag aldrig ha träffat dig, och bara det är en till anledning att älska det.
det är så fint <3
Skicka en kommentar