Noll

och jag minns hur jag brukade sätta i B-sidor i den stora cd-spelaren på nedervåningen när jag hade sovmorgon och alla andra gått hemifrån och lyssna på Noll, den första kentlåten jag verkligen älskade
Jag låg på golvet och det gjorde så ont men jag kunde inte låta bli för den låten förklarade något för mig som jag inte förstått innan

Nu sitter jag på tåget hem och lyssnar på den igen och bara älskar den
Jag förstår ännu bättre nu och det gör lite ont såklart men så är det ibland



Om jag förlorar dig
Så förlorar jag synen
Om jag förlorar dig
Då har jag ingenting kvar
Förlåt mig men du är allt jag har

Du är tunn som luft
Du är nästan perfekt
Du gör mig lugn när alla ljusen har släckts
Bara en sekund då är jag nästan perfekt
Kom gör mig lugn
Jag klär i din andedräkt