Östra gymnasiet

Imorgon är det en vecka sedan jag började på Östra.
De första dagarna väntade jag bara på att jag skulle slippa det där jävla stället och återvända till min Trångsundsskola.

Men jag har liksom insett det nu.
Aldrig mer 7-9 R. Aldrig mer sitta i vårt grupprum eller smita ner till musiksalen eller dricka kaffe i matsalen tills rasten är slut eller chilla i soffan eller ha ea eller äta frukost på skolan. Aldrig mer samma trygghet, samma känsla av att längta till skolan och höra hemma där.
Nu är det SPBE09 som gäller.
Nya människor, nya lokaler, nya lärare, nytt skåp, nytt allt.
Kanske kommer jag känna mig trygg där. Kanske kommer jag längta dig och höra hemma där också.
Men jag tror fan inte att samma känsla av gemenskap och självklarhet som fanns på Trångsund kommer finnas.

Jag trivs. Det gör jag verkligen.
Julia började i min klass i fredags och gjorde det hela uthärdligt. Resten av klassen börjar krypa fram ur sina skal. Det blir mer och mer avslappnat och alla jag pratat med hittills är trevliga. Lärarna verkar bra.
Jag är taggad för att det ska börja på riktigt, nu vill jag ha något att bita i.

En vecka av de tre åren har gått. Vi får se hur det artar sig.